Veterinärbesök!

Gaston har ju som sagt alltid varit lite osäker och buffat och morrat på folk. Men nu har det lixom eskalerat något så fruktansvärt och vi har kommit i en period då det är ohållbart. Han morrar, buffar skäller och gör språng mot personer som han tycker ser lite konstiga ut, går konstigt eller går omvägar. Man vet aldrig vad det är han morrar på, men nu gör han det på folk han känt sen han var liten. Känner mig så maktlös då jag inte vet hur jag sa hjälpa honom vidare. Hur jag än gör så blir det ju som ett bekräftande när jag säger åt honom att sluta. Kan inte heller bara ignorera honom och låta han sitta och morra och muttra, dessutom hjälper det inte för jag har provat det också. Det ska inte behöva vara såhär. Tanken slog mig att han kanske ser dåligt, men det är svårt att veta om hundar ser dåligt på långt håll. Men jag hade sån tur att Fredrik & Toffe var på jobbet och hälsade på så att jag kunde få hjälp att kolla igenom honom. Fredrik lyste honom på alla tänkbara sätt och allt såg jättefint ut. Då vet jag iaf att det inte är något problem med ögonen. På så vis.





Snälla Toffe gjorde en rejäl genomgång av honom. Han var lite stel i nacken och visade lite motvilja att böja på huvudet. Sen hittade han även en "skada" i ryggen. Han reagerade väldigt mkt på en punkt i ryggen och sjönk ihop rätt rejält då han tröck på stället.





Vi kommer köra en NSAID kur på honom för att kolla om det blir bättre. Men Anton berättade att Monica min gamla kollega som hade båda hundarna när vi var på BB masserade honom och redan då reagerade han på samma ställe. Jag har helt glömt bort det men när han berättade det så kändes det bekant. Men vi får prova och se om detta blir bättre. Annars får vi ta en liten bild för att kika hur det ser ut på övergången i ryggen.

Sen har jag även pratat med min kära kollega Heide som utreder problembeteenden hos både hundar och katter. Hon har sagt att hon gärna ställer upp och hjäler oss med det hon kan. Jag vill bara att min lilla bebis ska vara trygg och må bra! Har tänkt ifall det är så att han vaktar vagnen, men har gör likadant mot Anton som går ut själv med honom också. Så det finns ingen logik någonstans... Är det så att han har ont i ryggen och gör på detta vis eller inte,.. Vi får se och hoppas det inte är något allvarligt i ryggen. Vi har ju inte märkt någon ovilja att hoppa osv. Däremot vill han ju inte gå ner i trappor,.. men det har jag aldrig tänkt på att det skulle vara för att det gör ont. Tankarna ränner runt och istället för att sitta här tar jag mig ut på en tur med min lilla bäbis. Försöka att inte tänka så mkt, bara gå och vara vi 2 :)

Usch, hoppa din lilla kille blir bättre. Blev dock lite glad när jag läste om ditt problem. Har nämligen en vän som ha en grand danios (kanske felstavat) och hon har samma problem.

Har morrar, buffar och skäller också mot folk, dock gör han inga utfall. Det är inte bara mot folk som har ser, utan han kan göra det när som. I bilen, i lägenheten med mera. Har försökt hjälpa dom men jag vet inte vad man ska göra, kanske du hittar något lösning? Blir i så fallt jätte glad om du delar med dig av lösningen :) Ha de fint!

Hej Ulrika!



Det är säkert ett vanligt problem. Med närmare eftertanke tror jag som flera personer jag har pratat om att han helt enkelt känner ett behov av att vakta mig och Li. Sen att han är understimulerad. Han har inte alls fått samma egentid med mig som innan och jag ska verkligen med hela mitt hjärta försöka ta mig i kragen och aktivera honom så mycket jag bara kan. Det är min skyldighet att göra som ägare och han har faktiskt inte valt att bo hos mig själv.



Men absolut skriver jag hur det går! :) Här ska det tränas hjärngympa så mkt det bara går!

Kan tänka migg att du har rätt, i och med att Li också finns med i bilen.

Men i min väns fall finns inget sånt :( Hon börjar bli lite frustrerad och de vet hon själv att de inte är bra.

Något som jag reagerade på i sommras när jag va på besök, var att han reagerade mer än vanligt. Då sa jag av en ren slum att som skulle ta av " de vita" fästinghalsbandet. Dom gkorde de inte på sommaren men sen när som väl tog av de, så blev han lite bättre iaf. Vet inte hur bra dom där halsbanden är igenligen, men har ett svagt minne att någotn av lärarna i stokholm sa att dom va dåliga (kommer bara inte på vem).

Läste även ditt andra inlägg och är glad att du har så god vänner som ställer upp för dig :) Men något jag reagerade på, va hur gastone beteende va när han gick kopplad. Lenton, som min väns hund heter, är en kopia på gaston. Funkar hur bra som hälst om han är lös, lyssnar jätte bra på tillrop med mera. Men när han är koppald funkar inget. Hon är nog med att lenton ska gå fot och inte dra med mera, men de är samma där efter 3 sek så skiter han i tillsägelsen och hon får upprepa detta och markera under hela rundan :) Ska bli mycket intressant att läsa hur de går för dig, kanske jag kan vidarbefodra dina knep till min vän, om ni lyckas lösa gåtan :)

Ok!



Har inte hört något om det på jobbet om Scalibor halsbanden. Men däremot att de har blivit slöa, trötta och vissa har fått kramper. Det är ju som sagt ett slags nervgift. Men tror inte de har någon betydelse för hans beteende.



Självklart! Bara att ge henne länken till min blogg så kan hon läsa :) Kommer att skriva ut hur det går :)

Ok, de va ju skönt att höra. Men tror ändå att han reagerade på något sätt :S



De ska jag göra, så får hon läsa lite själv och kanske skriva lite till dig också, om de är något jag skrivit fel eller om hon vill tillägga något :)



Ha de så gott och ha en fortsatt trevlig helg :)

Halloj!

Läser om ditt problem och det är precis så där Ramos varit. Känner att jag nu börjat få bukt med honom...och han är inte ostimulerad men när han varit har det varit sämre...jag använder klicker och belönar när det blir ett rätt beteende. Han har därför börjat skvallra och det funkar riktigt bra...människor har han slutat skälla på så det kanske är lite mognad åh. Det är jättejobbigt när man är ute och möter ngn när det är svårt att komma undan...det enda stället det inte funkar är hemma på gatan fär vaktar han. Annars är det världens bästa och underbaratse hund!

Hoppas det löser sig// kram

Självklart Ulrika! :)



Kerstin:

Kul att du kommenterade! Vad skönt för er att det går åt rätt håll! Jag håller med om att ibland har man lite svårt att komma undan och precis som du säger så vaktar han sitt hem. Det är samtidigt hans uppgift. Men att fortsätta skälla frenetiskt även fast han ser att det är husse som kommer in gör mig förbannad. Känns på något vis att hoffarna mognar väldigt sent på något vis. Men han har faktiskt blivit bättre, så frågan är om han har haft ont! Eller om han bara har haft ett par bra dagar. ?

Gaston är också som sagt världens underbaraste när han inte pysslar med detta :)

Tack!!