Funderingar

Publicerat: 2012-04-12 Kl: 21:07:52 | I kategori: Vardagsprat


Det har varit mycket funderingar på allt känns det som,..  Har så mycket i huvudet i kroppen, känner mig så slut. Varför kan jag inte bara släppa allt som man "bör" göra och bara fokusera på det viktiga. Men det är så mycket som snurrar i skallen så det blir bara pannkaka. Dessutom känns allt viktigt. Känner att det är saker i lägenheten som bör göras, små fix överallt. Det är arbetssituationen, mkt frågor och funderingar.. Tänker mycket på legitimationen, hur jag ska få tid till att plugga och tid till allt annat runt omkring. Det är ekonomi. Det är tankar om Li, om framtiden. Vill få tid till att sitta och pyssla, fota, träna, ha en hobby. Men jag prioriterar tiden med Li & Anton så mycket att jag glömmer bort mig själv. När Li somnat för kvällen finns inte så mycket ork kvar att ta fram pyssel, baka, dekorera tårtor. Egen tid helt enkelt. Jag & Anton jobbar över varandra mkt och då är det en självklarhet för mig att vilja umgås med Li & Anton tillsammans när vi kan och har möjlighet. Då skjuter jag mina intressen och allt annat åt sidan. Jag vill ju det, jag vill umgås med min familj! Samtidigt som jag känner mig så frustrerad. Jag är jättenöjd och lycklig över mitt liv, missförstå mig inte.

Men är det här allt? Ska det vara såhär fram tills man dör? Jobba, slita, pengarna räcker knappt till, försöka hitta tid till allt och alla. Så alla får en del av tiden de behöver för att må bra. Fan så frustrerande. Måste försöka hitta motivation för att hitta på något! Har sån ångest för att jag borde göra Li´s första album med alla hennes foton. Men bara tanken på att börja röjja i alla foton får mig trött. Likaså att baka och dekorera tårtor, det är superroligt, en hobby som jag älskar. Men bara tanken på att ta fram tårtgrejjerna får mig att kräkas... Jag börjar träna och känner i hela kroppen att jag mår bra efterråt, men ändå så går det inte mer än några dagar så skiter jag i det också. Där är jag nog lat,.. men svårt att hitta motivationen när allt annat behöver tid också. Förlåt för tråkigt inlägg, men ibland måste man får bajsprata lite också.



Kommentarer
Postat av: Emma

Det skulle kunnat vara jag som skrev det där!



Visst fan är det tråkigt. Jag och Tommy jobbar också om varann, så man passar ju på att umgås hela familjen när man väl har tid.

Och även fast jag har börjat jobba (78%, Tommy jobbar 51%) så är ekonomin helt sjukt kass. Vi vill ju resa, köpa hus och bara.. leva. Men det går liksom inte, så fort man får en slant över till sparkontot, då pajjar bilen eller så ger dammsugaren upp. Eller sängen. Eller TVn...



Men jag måste ändå tänka att det blir bättre. När Melvin börjar på dagis och Tommy går upp på heltid igen, då kommer vi få det lite bättre ekonomiskt. Då kanske vi kan åka utomlands och samla energi för att orka med vardagen (jobba, laga mat, städa, tvätta). Och kanske får man så mycket energi att man kanske kan ta en löpvända när lille M har somnat, istället för att däcka som en klubbad säl när klockan är 20.00..

Och förhoppningsvis blir det en positiv spiral, ju mer jag springer/tränar, desto mer energi får jag att lägga på jobbet, familjen och framför allt mig själv.



Jag måste tro att det blir bättre, det det här inte är allt, som du skriver. Annars blir man ju fan deprimerad ;)

kram på dig tjejen!

2012-04-19 @ 11:58:39
Postat av: Jennifer

Tack för att jag inte är själv iaf! :)

Som du säger så måste vi tro att de blir bättre, vi får göra det till det bättre!



<3

2012-04-22 @ 22:21:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0