Men ja sa ju nej....

Publicerat: 2012-08-21 Kl: 18:04:27 | I kategori: Allmänt


Nu händer det grejjer kan jag lova! Li är i en fas, så är det bara. En fas som vi ska igenom som alla andra faser vi har gått igenom. Jag tror det blir så himla jobbigt för oss då hon ALDRIG annars är en grinig unge.. Nu är de gnäll, gap, skrik i princip sen vi kommer hem. Efter att hon har ätit så håller hon sig lugn en stund sen kickar det igång igen... Lagomt till duchningen och hårtvätt. Men det är ju saker som bara ska göras, det är inget att diskutera. Så är det bara. Men man blir rätt trött efter en hel eftermiddag med sura miner kan ja lova, men snart är Li tillbaka igen, efter att tänderna kommit upp och allt blir som de ska med alla nya känslor och när vardagen börjar bli rutin.
 
Dagis går toppen iaf, idag sa de "Det är aldrig några problem med Li" Såååå skönt att höra! Hon verkar köra sitt race och leker med de andra ungarna. När de andra är ledsna så tittar hon på dem men blir inte ledsen själv, vilket är bra. Det är några barn som är ledsna mkt nu när de är inskolning osv. Så det är skönt att hon inte blir så påverkad. En mindre unge att ta hand om. Hon äter bra, och idag hade hon sovit bredvid Lena då hon hade snackat i princip hela tiden tills Lena sa till att nu måste de sova, så hade hon lagt sig väldigt nära och somnat. Min fina gulliga unge! Hoppas det håller i sig att de fortsätter att gå så bra som det gör. Men ett litet bakslag får man nog räkna med tids nog. 
 
När jag kom och hämtade henne gick vi förbi grinden jag och Gaston. Alla ungarna ääälskar Gaston, de pekar och ropar efter honom. Gullungar! Han är så duktig Gaston, jag parkerar honom vid en stolpe så sätter han sig så fint och väntar. Han vet precis rutinerna. Idag såg Li oss gå förbi, då hon var inne och hade precis fått en ny blöjja. Hörde henne långa vägar då fröken skulle sätta på skorna innan hon fick gå ut, protest! haha! Skönt hon vet vad hon vill! Sen möttes jag av en glad unge som jag fick en stor kram av! 
 
Påväg hem så går det inte sådär skit snabbt kan ja lova.... Jösses, en promenad som vanligt fall kanske tar 7 minuter har de senaste dagarna tagit typ 1 timme.. Det ska kollas på bär, buskar, gräs, pinnar, grus, stenar, sniglar, blommor.... ALLT! Sen kan hon till och med vända och gå en lång bit tillbaka för där låg det ju faktiskt en sten som hon ville ta upp eller titta på. "Hilda Li Aronsson! Nu går mamma! " - "Skiter väl jag i.... Gå du.."
Man kan inte annat än att småskratta för sig själv, Man får glatt vänta tills hon är klar... Idag ville hon inte ens hålla handen, hon som alltid håller handen annars, nej du. Nu är det nog slut på det också. 
 
Mamma: - Hålla handen?
Li: - Nej mamma, NEJ
Mamma: - Då går mamma nu
Li: - Nej
Mamma: Jo
Li: Nej.. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0