Detta smultronmärke från helvete börjar äntligen ge med sig, hoppas jag! Efter massor med läkarbesök, odlingar och antibiotika så hoppas jag innerligt att det är påväg bort. Men det är det som är det festliga, att man aldrig kan veta! Ena dagen ser det fint och torrt ut, andra dagen är det smetigt och kletigt! ...


Såhär började det att se ut i början på maj, det var då det började förändras med små svarta prickar.


Sen sprack det och blev som en stor krater som blödde mer eller mindre varje gång man böt blöjja...


Såg väldigt fult och geggigt ut så det blev en bakterieodling på vårdcentralen och en antibiotikakur med herracillin. Mindre roligt att försöka få i henne det 3 gånger om dagen, helst mellan målen... Det var stafylokocker bakterier och bajsbakterier.


Såhär såg det ut några dagar efter antibiotikakuren och fucidin/hydrocortison salva.  Här kunde man börja se en förändring åt rätt håll


Idag, efter ett antal gånger då det har sett värre ut och ytterligare en vända till vårdcentralen för en till bakaterieodling ser det ut att gå åt rätt håll. Det är som lotto detta, för i morgon bitti kan det se kletigt och smetigt ut igen, så det är en överraskning varje dag! Numer är det bandage med sorbactkompress som gäller. Dels för att inte få in bajs och för att hon faktiskt har ont och är öm ifall hon är utan. Man kan ju se att det blivit "ny" hud över halva födelsemärket, så förhoppningsvis täcker den nya huden snart hela och vi slipper detta med bandage!